Återkomst

Jag är tillbaka, mer eller mindre. Jag tänker göra ett försök till att börja blogga, men jag kommer knappast vara überaktiv. Jag förväntar mig åtminstone inte det av mig själv. Så nu suddar vi bort alla eventuella krav, för det finns tillräckligt med sådana i den här världen.


"Det har hunnit bli oktober, nu fryser gräset och går av, och jag hatar allt som böjs och går av."
Kent - Celsius

Oktober, ja. Oktober. När jag skrev den förra meningen var det en tanke som flög igenom mitt huvud. "Vad är det för speciellt med oktober?" Först hittade jag inget svar på min fråga, men efter några minuter fanns det plötsligt ett svar. Jag brukar inte koppla samman månaderna med speciella händelser, tror jag. Nu blev jag osäker, jag vet faktiskt inte hur jag gör.

Man kanske inte riktigt känner sig själv trots allt. En människa kan inte till hundra procent förstå sig på någon annan, men det kan kanske man själv inte heller kan göra. Man märker nya saker hos sig själv, kanske bara småsaker, men jag har ingen aning om hur ofta jag gör det. Jag blir alltid förvånad när andra säger saker om mig själv som jag inte hade en aning om.

I mitt huvud är det nu orden "öppen mun" som dyker upp, kanske för att det upptäcktes för bara några dagar sen när jag övningskörde. När jag koncentrerar mig sitter jag tydligen med öppen mun ibland, precis som min morfar brukar göra. Det måste se dumt ut, och dessutom är det helt ologiskt. Det borde inte vara lättare att koncentrera sig då. Men det fungerar faktiskt.