Någonting eller kanske ingenting

Jag ber om ursäkt för bristen på inlägg i den här bloggen. Men orden hittar inte ut, som att de inte kan fastna på skärmen. Eller så börjar problemen redan innan. Jag kanske helt enkelt inte får ordning på orden i hjärnan. Tankarna kanske bara snurrar runt som en virvelvind. Eller så sitter de fast som de nya affisherna på min garderob och vägrar släppa taget. Men affisherna lossnar ibland, det kanske tankarna också kommer göra. Jag vet faktiskt inte.

Den här dagen är snart slut. Jag vill inte det. Jag vill dra tillbaka tiden några timmar och skrika "stopp!" för att sedan hoppas på att ord som timmar och minuter slutar existera. Hoppas på att tiden slutar gå. Men jag vet att det aldrig kommer bli så. Och jag vet att det inte heller finns några tidsmaskiner i världen som fungerar. Jag kanske borde uppfinna en, eller två.. för säkerhets skull. Men jag kommer aldrig någonstans, inte längre än till i stort sett outvecklade tankar. Så ögonblick som har varit kommer aldrig mer tillbaks. Jag önskar det vore så, för det här var en bra dag. Jag vill bara höra dina hjärtslag.